I takt med att världens befolkning åldras och vårdpersonal minskar, kommer klok användning av teknik inom intensivvården att vara avgörande. Getinge driver utvecklingen av smartare och mer holistiska intensivvårdsavdelningar. För att man ska kunna förstå hur alla dessa mycket komplexa system samverkar krävs nytänkande kring hur intensivvårdsleverantörer använder tekniken.
– Den största utmaningen på IVA idag är den ökade komplexiteten i patientdemografin och bristen på resurser för att ta hand om dessa patienter, säger Jennie Haag, chef för produkthantering för ventilation för Getinge, en svensk leverantör av medicinsk utrustning. – Vi föds tidigare och vi lever längre än någonsin förr. Det är naturligtvis underbart, men det medför även utmaningar.
Haag understryker ett ofrånkomligt faktum för intensivvårdsleverantörer. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer inom de kommande fem åren befolkningen över 65 år att uppgå till 800 miljoner. Det motsvarar ungefär 10 % av världens befolkning. Faktum är även att patienter över 65 år står för mer än 50 % av intagningarna på IVA.
Även om vi idag ser medicin som ett ganska avancerat område har vårdgivare varit försiktiga med att anamma den digitala revolutionen som förändrat affärsvärlden, och det av en god anledning. Det är en sak att förlita sig på en plattform som automatiserar en betalningsprocess via kreditkort och en annan sak att förlita sig på en plattform som automatiserar övervakningen av vitala tecken så att man hålls vid liv. Men en omvandling håller på att ske och intensivvårdsavdelningar kan dra stora fördelar av detta för att bemöta den dubbla utmaningen med allt äldre patientpopulationer och allt mindre personal.
Avancerade övervakningstekniker ger till exempel läkare mer information sekund‑för‑sekund än någonsin förr. Istället för att bara bedöma hjärtfrekvens och blodtryck kan läkare idag även bedöma bland annat blodkemi, mängden luft som rör sig genom lungorna, små ryckningar i diafragman som tyder på andningsförsök, hjärnaktivitet och organfunktion.
Denna större mängd av information gör det möjligt för läkare att diagnostisera och behandla patienter på ett mer specifikt sätt. Under årtionden har framstegen inom evidensbaserad medicin gjort det möjligt för läkare att bättre förstå hur pass effektiva behandlingar är på populationsnivå. Men som David A. Kaufman, MD, Pulmonary & Critical Care Medicine vid NYU School of Medicine i New York, säger: – I slutändan är varje patient sitt eget universum.
– Det handlar om information som hjälper läkare och sjuksköterskor att se inte bara hur ett organsystem fungerar, utan även hur olika organsystem fungerar tillsammans, säger Kaufman. – Jag tror att avancerad patientövervakning har potentialen att göra det möjligt för oss vårdgivare att skaffa oss en större bild av vad som går fel med patienten och hur olika interventioner samverkar. Det gör det möjligt för oss att skräddarsy en specifik patientvård och anpassa den i realtid.
Men avancerad övervakning gör det även lättare för intensivvårdspersonal att hantera en annan vardaglig utmaning, nämligen informationsöverbelastningen. Ta till exempel alla dessa sensorer och monitorer på en IVA och multiplicera dem med antalet patienter, då förstår man hur pass svårt det är att veta vad man ska vara uppmärksam på.
– Vi hanterar tusentals datapunkter, och vi tycker att vi vet vilka av dessa datapunkter som är viktiga och vilka som inte är det, säger Kaufman. Men vi samlar in så mycket information att det är väldigt lätt att bli distraherad. Risken är stor att man hamnar i en återvändsgränd.
Kaufman säger att detta gäller för all övervakning, både avancerad och grundläggande. All utrustning som används utan begränsning kan skapa ”oljud” i informationsflödet som läkarna försöker bedöma. Därför är kvalitativa förbättringar av övervakningen mer värdefulla än kvantitativa.
– När de används på ett klokt sätt kan avancerade patientmonitorer i rätt situation göra det lättare att sålla den stora mängd dålig eller tvivelaktig information som vi ofta får på IVA, säger Kaufman.
Det handlar inte bara om tydligare övervakning, utan även om kontext och kommunikation. Getinge utformar till exempel även smartare gränssnitt som gör det möjligt för läkare och sjuksköterskor att snabbt förstå all information som visas för dem. På så sätt kan vårdpersonal ägna mindre tid åt att hantera utrustningsinformation och mer tid åt att fokusera på patientens behov.
Det finns mycket som vårdpersonalen ska reagera på. Dagens intensivvårdsavdelning är ett virrvarr av monitorer och larm med blinkande och pipande ljud som kan vara förvirrande.
Det låter som ett surrande från en hel skog full med insekter. Det är nästan som vitt brus. På IVA är detta en ständig bakgrundsmiljö.
Ljudnivåer och antal larm som ljuder på intensivvårdsavdelningen överstiger ofta godkända nivåer och internationella rekommendationer. Den genomsnittliga ljudnivån under dagtid har rapporterats ligga runt 60–65 dB, med högsta nivåer på 80–90 dB, vilket kan jämföras med att befinna sig i närheten av ett elverktyg i drift.
Forskning har visat att intensivvårdsavdelningar med lägre ljudnivåer potentiellt skulle kunna leda till bättre patientutfall och förbättra situationen för anhöriga och vårdgivare. Det är därför Getinge, tillsammans med partners från andra branscher, arbetar sida vid sida med läkare och forskare för att förverkliga visionen om en tyst framtida intensivvårdsavdelning.
Onödiga larm påverkar både patienter som försöker vila och vårdpersonal som försöker ta hand om dem. ”Larmtrötthet” i slutet av ett långt skift kan leda till att läkare och sjuksköterskor normaliserar larm och slutar att reagera på dem. Utrustningstillverkare använder sig därför av smartare larm. Vissa utlöses visuellt eller med hjälp av haptiska signaler (som en vibrerande telefon). Andra larm är fjärranslutna, larmet ljuder vid sköterskestationen eller på en handhållen enhet utanför patientens hörselområde.
Den växande branschtrenden med fjärrkontroller och displayer kommer att medföra flera andra fördelar. Fjärrvisning av data gör det till exempel möjligt för välutbildade konsulter som kanske inte ens befinner sig i samma stad att få realtidsinformation om en patient. Fjärrstyrning av maskiner gör att läkare och sjuksköterskor kan minska sin exponering för mycket smittsamma sjukdomar. Ju mer de kan utföra utanför rummet, desto bättre i de här fallen. Fjärrstyrning gör det även möjligt för läkare och sjuksköterskor att svara på en patients omedelbara behov, även om de själva befinner sig vid en annan patient.
All denna teknik kan skapa en tystare IVA, men bara om enheterna integrerar med varandra på hög nivå. Få sjukhus är intresserade av att vara begränsade till en enda utrustningsleverantör –när ny och förbättrad teknik blir tillgänglig vill administratörer ha friheten att välja bland många olika leverantörer. För intensivvårdsavdelningar innebär det att hitta sätt att få alla dessa maskiner som är tillverkade av olika leverantörer att kommunicera med varandra för att kontextualisera data och effektivisera arbetsflöden.
Detta kommer att vara ännu viktigare i framtiden eftersom en annan oroväckande förändring av hälso- och sjukvården håller på att ske: I takt med att vården blir alltmer komplex minskar antalet sjuksköterskor som kan hjälpa till att erbjuda denna vård. Forskare beräknar att en miljon sjuksköterskor kommer att gå i pension 2030, medan behovet av mer hjälp på IVA bara växer. Andra studier har visat att om sjuksköterskor på IVA belastas med ytterligare en patient till ökar sannolikheten för dödsfall bland dessa ytterligare patienter med sju procent. [1]
För att sjukhusen ska kunna behandla fler patienter med färre sjuksköterskor använder intensivvårdsleverantörer teknik som effektiviserar arbetsflödena. Enheterna måste vara anslutna och kunna kommunicera med varandra för att kunna bearbeta och förstå alla de olika dataströmmar som genereras av en sjuk patient. Alla data ska enkelt och snabbt kunna läsas och förstås. Studier har visat att enheter kan minska intensivvårdspersonalens kognitiva arbetsbelastning bara genom att alla data visas på en enda plattform, så att läkare och sjuksköterskor slipper slösa tid och uppmärksamhet på att titta på olika skärmar i rummet. [2]
– Vårdpersonal berättar att de ser en ökning av patienter och en minskning av personal som vårdar dem. De måste göra mer med mindre, säger Jennie Haag på Getinge. Vi strävar efter att hjälpa vårdpersonal att förbättra sitt arbetsflöde och tillhandahålla mer användbar information. Automatiseringstjänster hjälper verkligen läkare att fokusera på patienten, framför den utrustning de använder.
Digital information utvecklas även för att inte bara visa läkarna vad som händer, utan även för att hjälpa dem att fastställa vad som ska hända härnäst. Artificiell intelligens kan underlätta larmhantering, till exempel möjliggöra för vårdpersonal att titta på patientens tillstånd fem, femton eller sextio minuter innan ett larm ljuder och ”förstå” vilket åtgärd som bör utföras – mer syre, mindre medicinering, eller ökat vätskeintag. AI har även potential att hjälpa läkare med beslutsfattning. Med hjälp av informationen som genereras av patienten kan AI skapa flödesscheman som hjälper läkare fatta beslut om vad som bör göras härnäst.
– I framtiden tror jag att digitalisering och i synnerhet artificiell intelligens kommer att spela en stor roll när det gäller att stödja beslut i många behandlingssituationer. Läkare kommer att få förslag om olika behandlingsalternativ för en viss patient, säger Jens Viebke, President of Acute Care Therapies för Getinge.
En dator kan syntetisera och bearbeta dataströmning från sensorer som övervakar ventilatorer, hjärtfrekvens, blodtryck och många andra signaler mycket snabbare än vad en människa kan.
– Det ska kunna gå att ge realtidsanalys och råd om hur man ändrar en behandling för just den patienten”, säger Viebke. – Jag tror att vi på Getinge verkligen kan förbättra läkarnas arbetsbelastning med fler verktyg för beslutsstöd och automatiska funktioner som underlättar komplexa procedurer.
Individuellt sett kan dessa detaljer verka vara småsaker, men i takt med att vår befolkning åldras och de begränsade bemanningsresurserna belastas ännu mer kommer det sannolikt att finnas en större efterfrågan för framtidens IVA. Samtidigt kommer vår förmåga att samla in information om kritiskt sjuka patienter att förbättras ännu mer. För att kunna hålla våra mest kritiskt sjuka patienter vid liv måste vi kunna förstå all denna information.
– Jag tror att resan mot en digitaliserad hälso- och sjukvård har mycket kvar att erbjuda, säger Viebke.