Välj region
Bekräfta

NAVA. Ventilationstekniken för för tidigt födda barn som även utgör en banbrytande lösning inom vuxenintensivvården

Ämne
Intensivvård
Baby in the incubator
Ämne
Intensivvård
Prenumerera

Håll dig informerad! Prenumerera på de senaste artiklarna

Sabina Checketts föddes 12 veckor för tidigt och bedömdes ha en övelevnadschans på 50 procent. Idag är Sabina själv neonatalläkare, ett yrke där hon med hjälp av nya behandlingar och sofistikerad teknik arbetar för att förbättra utsikterna hos för tidigt födda barn. En sådan teknik, som uppfunnits av Getinge, hjälper barn som får respiratorbehandling att andas på ett lättare och mer naturligt sätt. En teknik som i allt större utsträckning även används med vuxna patienter. Det är bara en del av en tyst revolution inom intensivvården.

När Sabina Checketts håller handen på ett visst sätt ser det lilla ärret på handens ovansida ut som en rymdfärja. Checketts fick ärret under de första dagarna av sitt liv under en tuff kamp för överlevnad efter att hon fötts i 28:e graviditetsveckan – 12 veckor för tidigt. Hennes rymdfärjeärr och några andra små ärr är märken efter slangar som fördes in i hennes lilla sköra kropp för att hålla henne vid liv.

Jag visar inte upp mina ärr för föräldrarna, men för mig är de hedersmedaljer som jag fick för att jag överlevde.

Sabina Checketts

De föräldrar hon talar om är föräldrarna till hennes patienter. Trettiotre år efter sin för tidiga födsel arbetar Checketts nu själv som neonatalläkare. Idag använder hon kraftigt förbättrade tekniker för att skapa bättre utsikter för andra för tidigt födda barn – och ökat hopp hos deras föräldrar.

Eftersom ömtåliga, för tidigt födda barn kämpar för att hålla sig vid liv är ett av de mest kritiska problemen något de flesta av oss bara tar för givet – att andas. Ett avgörande framsteg inom neonatalmedicin – och som samtidigt har en stor inverkan på intensivvården av vuxna – har varit utvecklingen av bättre ventilatorer.

– En av de största utmaningarna för prematura barn handlar om ventilation, säger Checketts. Deras lungor är stela när de föds för att de är så omogna. De är väldigt ömtåliga.

Den ventilator som hjälpte Checketts att överleva var väldigt annorlunda jämfört med vad hon ser idag när hon behandlar för tidigt födda barn. – Vi har gått från ett ventilationsläge där man andades åt barnet till ett läge där man idag också kan andas tillsammans med barnet, säger hon.

Newborn in the incubator

En ventilationsteknik som andas med patienten kallas Neurally Adjusted Ventilatory Assist, eller NAVA, och har utvecklats av Getinge som är världsledande inom intensivvårdsteknik för både spädbarn och vuxna.

Före NAVA hade ventilationstekniken kommit så långt att en givare i andningsslangen larmade när ett barn försökte andas in, och maskinen ersatte då ett andetag. Men det fanns en fördröjningstid, vilket resulterade i att maskinen ibland inte tillförde luft när lungorna krävde det eller tvingade in luft i ömtåliga lungor som inte var redo för detta – ett problem som förstärktes av tendensen hos för tidigt födda barn att ta korta, snabba och ojämna andetag.

– NAVA är ett sätt att göra ett lite bättre jobb, säger Sherry Courtney, chef för klinisk forskning inom neonatologi och som arbetat med för tidigt födda barn sedan 1980-talet. Diafragman är en muskel. När den drar ihop sig kommer vi att andas in. När den slappnar av kommer vi att andas ut. Så, NAVA känner av andningen med hjälp av en kateter som går ner i magen och ligger placerad nära diafragman.

Sherry Courtney

Elektroder på katetern känner av sammandragningar i diafragman, vilket resulterar i en nästan omedelbar signal om att patienten vill andas. Synkront tillför ventilatorn luft. Och när elektroderna känner av slutet på diafragmans sammandragningar tillåter ventilatorn utandning.

– NAVA ger enbart lite stöd, beroende på andetaget. Patienten kan andas i sin egen takt. Djupa andetag, ytliga andetag, långa andetag, korta andetag, större volymer, mindre volymer. Det är så människor andas, säger Courtney. – Och NAVA kan möjliggöra allt detta, samtidigt som det ser till att allt synkroniseras med andningsmönstret. Så det är ett mycket praktiskt sätt att ventilera eftersom det ökar patientens komfort. [7] [8]

Courtney berättar att hon har observerat att många barn hos vilka man bytt till en NAVA-aktiverad ventilator nästan omedelbart blir tryggare och mindre irriterade. Deras syrebehov minskar, liksom kraven på tryck och volym. Barnen kan vara lugnare och koncentrera energi på det allra viktigaste de kan göra när de är för tidigt födda – att växa.

 

På vår enhet har vi i allt större utsträckning gått över till NAVA eftersom barnen verkar älska det.

Vad som inte är så känt i USA är att NAVA också en godkänd teknik för vuxna, och funktionerna som gör den framgångsrik för nyfödda fungerar väl även för vuxna patienter. Vuxna i ventilatorer har vanligtvis en fungerande diafragma till en början, men den blir snabbt svagare om en maskin andas åt dem för länge. Miray Kärnekull, medicinsk chef på Getinge, säger att avancerad ventilatorteknik som NAVA regelbundet används till vuxna patienter i Europa för att hålla patienternas diafragmamuskel aktiv.

Miray Kärnekull

– Med konventionella ventilationslägen har man ingen möjlighet att övervaka diafragmaaktiviteten. [1] [2] Så egentligen har man ingen aning om vad som händer där, säger Kärnekull. När man driver in för mycket luft i lungorna hämmas till exempel andningsdriften och diafragman försvagas. Detta kan leda till problem när det är dags att avvänja patienten från ventilatorn. [3] [4]

Förutom att hjälpa till att upprätthålla diafragmans ton innebär synkroniseringen av en NAVA-ventilator att patienterna inte kämpar mot ventilatorn. För att detta ska förhindras måste vuxna patienter vanligtvis sederas kraftigt. Med NAVA kan läkaren minska användningen av lugnande medel, vilket möjliggör tidigare avvänjning med färre komplikationer. [5] Det är verkligen en banbrytande teknik. NAVA erbjuder läkaren ett sätt att individanpassa inte bara ventilationen utan också avvänjningsprocessen för vuxna patienter.[6]

 

Och i en nyligen genomförd randomiserad klinisk multicenterstudie visade resultaten att patienter med akut andningssvikt där NAVA användes tillbringade betydligt mindre tid i ventilatorn, och andningssvikt vid extubering förekom i mindre utsträckning i jämförelse med vad som är fallet vid konventionell lungskyddande mekanisk ventilation [9].

NAVA-tekniken är bara ett av många sätt som ventilatorer har förbättras på. Utvecklingen av själva maskinerna och deras programvara har möjliggjort bättre personanpassning. Ventilatorerna för intensivvård kan nu finjusteras efter varje patients specifika behov. David A. Kaufman, MD, Pulmonary & Critical Care Medicine vid NYU School of Medicine i New York, säger att avancerade maskiner som dem som Getinge tillhandahåller kan förmedla mycket mer information om patientens tillstånd.

– Dagens avancerade ventilatorer för intensivvård erbjuder flexibilitet, information, fantastisk mätning på regelbunden basis samt mycket sofistikerade interaktionsnivåer mellan patient och ventilator, säger Kaufman. Och det innebär att det hjälper oss skräddarsy våra aktiviteter till olika patienter på ett väldigt, väldigt raffinerat sätt. Vi vill vara säkra på att vi kan tillgodose varje enskild patients behov så specifikt som möjligt, och dagens toppmoderna ventilatorer ger oss verkligen de verktyg vi behöver för att göra detta.

David A Kaufman

Men vissa medicinska nödsituationer är så pass komplicerade och akuta att även de mest sofistikerade ventilatorerna inte räcker till. För dessa situationer har ytterligare en teknik utvecklats som stöd för ventilationen. Den här tekniken, kallas extrakorporealt livsstöd (ECLS), och simulerar lungornas eller hjärtats funktion när dessa inte fungerar normalt.

– Enkelt uttryckt tar vi blod ur en av kroppens stora ådror, säger Kaufman. Vi låter blodet passera genom en kammare där vi kan extrahera koldioxiden och sätta in en hög syrekoncentration. Därefter injiceras det blodet tillbaka i en annan ådra.

Extrakorporeala tekniker uppfanns på 1960-talet för att underlätta vid operationer med kardiopulmonell bypass och har nu förfinats så pass mycket att de används mer och mer världen över. Som svar på detta har Getinge, som är en ledande tillverkare av utrustning som används för extrakorporealt stöd, ökat sin investering i och sin produktion av komponenter för att möta de växande kraven.

Extrakorporealt livsstöd är främst ett sätt att köpa tid och hålla blodet syresatt utan att lungorna skadas i de mest kritiska situationerna – som vid multipel organsvikt – medan läkarna har möjlighet att ta reda på hur patienten ska kunna räddas. Tekniken kan användas vid trauma, då en patient väntar på organdonation eller vid behandling av akut respiratorisk insufficiens, när en ventilator skulle kunna orsaka skada.

– Ibland har patienterna så pass sjuka lungor, de är så pass vätskefyllda, tunga, och stela, att en mekanisk ventilator behöver väldigt stor kraft för att få in eventuell gas i lungorna, säger Kaufman.

Extrakorporealt livsstöd gör det möjligt för oss att se till att vi inte förvärrar den skada som redan uppstått på grund av patientens underliggande sjukdom.

Dessa högteknologiska medicinska procedurer är några av de framsteg som förändrar sättet som läkare utövar intensivvårdsmedicin på. Avancerad övervakning ger mycket mer realtidsinformation än någonsin förr. Informationsflödet och den ökade användningen av artificiell intelligens ger läkare kontextuell information. Kommunikationen mellan maskiner gör att belastningen på personalen minskar och vårdpersonalens möjligheter att fokusera mer på patientens behov vid en viss situation ökar.

Dessa spännande framsteg har gjort det möjligt för läkare som Checketts att glädja sig åt ännu fler framgångshistorier. Checketts bestämde sig för att bli läkare redan i tidig ålder när hennes mamma rutinmässigt pekade ut en man som kom gående längs gatan på väg till sjukhuset och sa: – Det är läkaren som räddade ditt liv. Den upplevelsen har gett henne motivation att vara en positiv källa för familjerna till de barn som hon behandlar.

Newborn baby

– När jag pratar med föräldrar om det faktum att jag föddes för tidigt blir de alltid överraskade, till och med lite chockade tror jag. ”Åh, och du är läkare”, säger Checketts. Jag tycker att det är ett trevligt sätt att förmedla till dem att prematuritet inte bör innebära någon gräns för vad ett barn kan göra.

– Jag menar, de framsteg som vi har gjort bara under de senaste 10, 15, 20 åren innebär att resultaten idag är mycket bättre än de brukade vara innan dess. När de ser mig – som utvecklades innan dessa framsteg hade gjorts – som läkare för nyfödda, inges de av en känsla av hopp och möjligheter, tror jag.

Relaterade artiklar

  1. 1. Ducharme-Crevier L, et al. Interest of Monitoring Diaphragmatic Electrical Activity in the Pediatric Intensive Care Unit. Crit Care Res Pract. 2013;2013:384210

  2. 2. Kallio M, et al. Neurally adjusted ventilatory assist (NAVA) in pediatric intensive care - a randomized controlled trial. Pediatr Pulmonol. 2015 Jan;50(1):55-62.

  3. 3. Jaber S, et al. Rapidly progressive diaphragmatic weakness and injury during mechanical ventilation n humans. Am J Respir Crit Care Med. 2011 Feb 1;183(3):364-71.

  4. 4. Goligher EC, Dres M, Fan E Mechanical Ventilation-induced Diaphragm Atrophy Strongly Impacts Clinical Outcomes. Am J Respir Crit Care Med. 2018;197(2):204-213.

  5. 5. Delisle, et al. Sleep quality in mechanically ventilated patients: comparison between NAVA and PSV modes. Ann Intensive Care. 2011 Sep 28;1(1):42

  6. 6. Liu et al. Neurally Adjusted Ventilatory Assist versus Pressure Support Ventilation in Difficult Weaning. Critical Care 2019

  7. 7. Piastra M, et al. Neurally adjusted ventilatory assist vs pressure support ventilation in infants recovering from severe acute respiratory distress syndrome: nested study. J Crit Care. 2014 Apr;29(2):312.e1-5.

  8. 8. De la Oliva P, et al. Asynchrony, neural drive, ventilatory variability and COMFORT: NAVA versus pressure support in pediatric patients. Intensive Care Med. 2012 May;38(5):838-46.

  9. 9. Kacmarek RM, Villar J, Parrilla D, et al. Neurally adjusted ventilatory assist in acute respiratory failure: a randomized controlled trial [published online ahead of print, 2020 Sep 6]. Intensive Care Med. 2020;10.1007/s00134-020-06181-5. doi:10.1007/s00134-020-06181-5