You are visiting a website that is not intended for your region

The page or information you have requested is intended for an audience outside the United States. By continuing to browse you confirm that you are a non-US resident requesting access to this page or information.

Switch to the US site

Denna webbplats använder cookies

Genom att du fortsätter att använda webbplatsen godkänner du att vi använder cookies. Vill du veta mer om hur vi använder cookies och hur du kan hantera dem läs vår integritetspolicy.

Luiza - flamencodansaren

Rytmen finns i dansen, och i hennes själ.

En ny träningsform, en boost för självförtroendet och lösningen på olika problem man kan tänkas ha. För Luiza var det inte självklart att bli flamencodansare, men det visade sig vara ett av de bästa beslut hon någonsin tagit. Genom att känna dansens rytm hittade hon även en bättre rytm i livet.

Luiza Teixeira ville hitta en ny träningsform och hade provat alla möjliga sporter – bollsporter, gym, gymnastik, allt möjligt. Hon fastnade aldrig för något av det och när en kompis föreslog att hon skulle följa med och testa flamenco våndades hon hela vägen till dansstudion.

– Jag har alltid haft svårt att hitta rätt takt. Jag minns hur jag tvekade på att jag skulle fixa detta. Men vet du vad, det var omedelbar kärlek, minns Luiza.

Flamenco är en professionell konstform med influenser från flera olika kulturer och folkmusiktraditioner i södra Spanien. Den består av tre delar – en dansare, en sångare och en gitarrist. Men det ingår även handklappning och fingerknäppningar.

– De tre delarna måste vara i perfekt harmoni med varandra. Under en show finns det möjligheter för alla tre att få sin tid i strålkastarljuset, berättar Luiza.

Det var lite knepigt att röra sig i rätt takt i början, men att dansa tillsammans med sångaren och gitarristen var till stor hjälp.

– I flamencon är du aldrig ensam. Du känner hela tiden att de andra är där. Som dansare följer jag gitarrens toner, och om sångaren sjunger lite långsammare måste jag anpassa dansen till det.

Det är en väldigt demokratisk och strukturerad dans med många tekniska delar och du måste öva mycket för att bli riktigt bra. Det finns inte så mycket utrymme för improvisation, men dansaren kan ändå sätta sin prägel på dansen och påverka hur den uppfattas av publiken.

– Det kan vara ett speciellt sätt att röra dina händer, hur du positionerar kroppen och hur du tittar människor i ögonen. På så sätt kan du verkligen göra dansen till din egen.

I början tvivlade Luiza på om hon skulle känna sig tillräckligt stark för att kunna dansa inför publik. Men redan under det första framträdandet försvann oron.

– Flamencon har hjälpt mig att förstå att jag är vacker precis som jag är. I dansen måste jag lita på mig själv, acceptera mig själv och alltid hålla huvudet högt. Den har verkligen förbättrat min självkänsla.

Under flera perioder i livet när Luiza har varit nedstämd eller haft det svårt har flamencon varit ett sätt att må bättre. Hon gillar verkligen sin danslärare som bland annat visat henne hur hon kan använda dansen för att få ett nytt perspektiv på saker och ting.

– När jag är i dansstudion slappnar jag av och fokuserar på dansen istället för att oroa mig för saker. Jag lägger mina problem utanför och efteråt hittar jag ofta lösningen djupt inne i hjärtat.

Luiza dansar flamenco sex dagar i veckan. Hon har alltid dansskorna i bilen och hennes favoritdel av dansen handlar faktiskt om skorna.

– Det är sättet att steppa med skorna eller stryka dem längs golvet. Jag älskar det ljudet och känslan av att mina fötter är en del av skapandet av en sådan känslosam musik.

Samtidigt som hon känner att hon tar sig an utmaningar på ett entusiastiskt sätt i jobbet med att koordinera verksamheten inom kundtjänst och import på Getinges kontor i brasilianska Sao Paulo vill hon fortsätta att utveckla sina kunskaper i flamenco livet ut.

– Det finns alltid något nytt att lära sig och jag älskar utmaningar. Jag är verkligen tacksam för allt som flamencon har gjort för mig. Jag hittade inte bara en ny träningsform, utan även en själsfrände, en passion för rytmen som var större än jag hade kunnat föreställa mig, säger hon.