Getinges finansiella riskhantering är centraliserad för att dra nytta av stordriftsfördelar och synergieffekter och för att minimera operativa risker.
Den centrala treasuryfunktionen ansvarar för koncernens upplåning, likviditetshantering, valuta- och ränteriskhantering samt fungerar som internbank för koncernens finansiella transaktioner. Förutom att säkerställa att Getinge har en säker finansiering genomförs finansiella transaktioner i syfte att begränsa koncernens finansiella risker.
Getinges ambition är att möta kreditförhållanden motsvarande kreditvärdighet, och hävstångseffekten (nettoskuld till justerad EBITDA) ska övervakas och hållas inom 2,5x. Getinges hävstång får från tid till annan överstiga denna nivå på grund av kortsiktiga effekter eller för att finansiera förvärv.
Koncernen ska sträva efter att diversifiera finansieringskällorna och löptidsprofilen för att minska refinansieringsrisken. Hänsyn ska tas till kreditmöjlighetens löptid när löptider placeras på kapitalmarknaden.
De tillgängliga kontanterna i koncernen, inklusive outnyttjade krediter, ska vid varje tidpunkt överstiga 1 000 MSEK. Dessutom får högst 20 procent av Getinges utestående utnyttjade skuld förfalla inom 12 månader, såvida man inte kommit överens om ersättningskrediter.
Getinges finansiering på kapitalmarknaden sker under företagscertifikatprogram samt genom att utfärda obligationer under det svenska programmet med medellång löptid. I tillägg har Getinge en revolverande kreditfacilitet (RCF) motsvarande EUR 470 miljoner hos ett syndikat bestående av sex banker samt några få bilaterala lån från statliga kreditinstitutioner och kommersiella banker.
För att kunna ställa ut obligationer i den svenska kapitalmarknaden har Getinge satt på plats ett inhemskt obligationsprogram med medellång löptid (MTN). Kreditramen uppgår till SEK 6.0 miljarder och blev uppsatt 2018.
Getinge har upprättat ett ramverk för att möjliggöra utgivning av sociala obligationer. Getinge har anlitat Sustainalytics för att ge ett oberoende yttrande från andra parten om den sociala finansieringsramen.